Hur går de med äs?

Ni kanske undrar hur de går för mig och ätsörningen. Har tänkt att berätta lite för er. om hur de går för mig nu när ja inte e kvar på capio i varberg längre. Om ni redan vet så vägerja ju mig på öppenpsyk en gång i veckan. men du har ja inte vart där på ett tag så vet inte va ja väger. känns Skönt men ändå inte. Ja äter inte enligt capio längre, ja äter som ja vill nu. ibland blir de inte mycket mat på en dag. som idag så har ja jobbat och efter som ja inte kan ta rast när ja vill så e de inte alltid de blir någon rast för mig och då blir de ingen mat heller, dricker en eller två power king på jobbet, beroende på om ja hinner och dricka nått, annars blir de att ja äter och dricker när ja kommer hem vid 16 tiden. som idag så åt ja två piroger när ja kom hem, och de e va ja har ätit idag. Äs tankarna säger att ja e duktig när ja inte äter så mycket. och ja själv vet inte va ja tycker. Tankarna på att bli smal igen finns där 24/7. de känns som ja försöker lura alla med att säga att allt e bra nu, för att dom inte ska bry sig, för att ja vill inte att någon ska kunna stoppa mig denna gången. ja trivs inte med hur ja ser ut nu, mår dålgt över hur ja ser ut nu. gråter osyndliga tårar för att ingen ska se. ler för att folk ska tro att allt e okej. Om ja ska vara ärlig så vet ja inte vart ja e på väg och va ja vill. Allt snurrar runt runt runt hela tiden. kaos i huvudet. de e inte bara äs som bråkar och stör min tankar de e andra saker med, men de kan ja inte ta upp i bloggen på grund av visa saker.